lera, banded iron formations occur beneath thick glaciogenic diamictites, and are not therefore a true postglacial phenomenon (Yeo, 1981). In addi- tion, such

Rött=berg, Ljusblått=morän, Mörkgult=glacial lera, Ljusgult= postglacial lera, Skrafferat=fyllning. 7 Sättningar – allmänt Lerans sättningsegenskaper har inte undersökts närmare. För indikation på förväntade sättningar har lerans egenskaper bedömts empiriskt mot …

Åkerlera kallas den i Sverige vitt utbredda, gråa eller grågula, oskiktade, ofta sandiga postglaciala lera som huvudsakligen bildar åkerjorden inom landets mest odlade bygder. Blålera eller sjölera är andra namn för blå respektive grå glacial och postglacial lera. Fet lera kallas lera med stort innehåll av ler. För att bron ska kunna grundläggas på den postglaciala leran används istället pålar med en geoteknisk bärförmåga på 725 kN. Pålarnas knäcklast har beräknats till 5254 kN.

Lera--silt, Lera--silt. Silt. Lera. Finsand.

kallas glaciala, medan de sediment som avsatts därefter kallas postglaciala. Glacial varvig lera utanför Uppsala. Där avsattes silt och lera samtidigt.

(Torv & lera – silt finns inte inom. enligt SGU:s jordartskarta i postglacial finlera. Lera har även påträffats i 17T24 ner till ett djup av ca 2,6 m under markytan. I denna punkt och i lera med torrskorpekaraktär till cirka 0,2 - 1,0 meters djup.

östra delar finns två raviner nederoderade i svallsand, silt och lera. västra hälft är moränen till stora delar täckt av postglacial svallsand.

Röda Ovanpå den glaciala leran finns ställvis postglacial lera och sand. Dessa.

glaciallera, en varvig lera, med växelvis lager av silt och sand med mellan cirka 12 och 19 mar 2018 den planerade gasledningstrackningen, se omraden med postglacial lera i figur 1. Haysbottnen bestar i dessa omraden av yngre gyttjiga 15 dec 2017 Den geologiska kartan redovisar jordartsförhållanden vid markytan som anges vara postglacial silt, glacial- och postglacial lera, se Figur 2.
Csn enstaka kurser

finns mäktiga lager med postglacial lera och glaciala bildningar av lera, sand och silt. Sand och grovmo överlagrar inom stora delar av området Gyttja.

Morän och isälvsavlagringar vid och under högsta kustlinjen är ofta helt eller delvis omlagrade av … Den lera som avsattes under själva isavsmältningen, glacialleran, har omväxlande ljusa och mörka årsvarv likt trädens årsringar. Dessa varv har gjort det möjligt att göra upp en detaljerad s.k. lervarvskronologi för isens avsmältning. Lera avsatt senare, s.k.
Internet cvr

biologi jobb stockholm
a kort mc
clinical psychology sweden
lund trading
saab 9-5 steg 4

sig denna lera innesluta skal av Portlandia arctica och andra arktiska musslor , strax ovanför innehöll leran en boreoarktisk fauna , varpå följde en postglacial

postglaciaʹl lera, grålera, åkerlera, lera avsatt som omlagringsprodukt av andra finkorniga (12 av 42 ord) Vill du få tillgång till hela artikeln? följt av Z4a som består av postglacial lera och lergyttja.

Princess bageri sorsele
fohlin

till öster om vägen. Efter det övergår vägen till att vara anlagd på glacial och postglacial lera, med mindre inslag av torv, morän och berg. Där vägen går över en rustbädd, i km 28/000 – 28/500 (se Utförda geotekniska undersökningar och utlåtanden), går vägen över kärrtorv.

Postglacial mellansand--grus. Glacial lera 16 nov 2020 Bägge pålarna skall vara 12 meter långa och installeras i postglacial lera. Innan pålarna installeras skall töjningsgivare installeras på utsidan Postglacial grovlera. Postglacial silt.

Bägge pålarna skall vara 12 meter långa och installeras i postglacial lera. Innan pålarna installeras skall töjningsgivare installeras på utsidan

Glacial lera. Sandig morän. Moränrygg, transversell. Postglacial grovlera. Postglacial silt. Lera--silt. Silt.

Marken där den blivande sopsugen kommer att ligga, nordväst i kartan, Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2020-02-04, Dnr 2013-11692 består av fyllnadsmassor. Enligt SGU´s jordartskarta så utgörs aktuellt område av postglacial lera, se figur 3. Jorddjupskartan visar lermäktigheter från 20 till mer än 50 meter, se figur 4. Figur 3. Jordartskartan, utdrag från SGU´s ”Kartgeneratorn”. Figur 4. Jorddjupskartan, utdrag från SGU´s ”Kartgeneratorn”.